Vår studie går ut på att undersöka hur pedagoger arbetar med musik och musikinstrument i förskolor/skolor. Vi har även undersökt tillgängligheten av musikinstrument. Vidare tog vi reda på om integrering av musik och musikinstrument förekommer med andra delar i verksamheterna. Undersökningen grundar sig på intervjuer med pedagoger som jobbar i förskolor/skolor med barn upptill åtta år. Intervjuerna är bearbetade och sammanställda utifrån de bitar som är viktigast för undersökningen.

Vi har byggt ett digitalt musikinstrument, en synthesizer med samplebaserad trummaskin. Synthesizern och trummaskinen är mjukvarubaserad medan gränssnittet är hårdvarubaserat. Operativsystemet som används är Linux och synthesizermjukvaran är utvecklad i ljudprogrammeringsspråket Pure Data. Syftet med denna rapport är att kunna ge utomstående personer en inblick i hur detta arbete har gått till och hur resultatet blev..

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns vikingatida musikinstrument eller ljudredskap i materialet från Järrestad, Uppåkra eller Löddeköpinge, vilket innebär att jag utifrån bestämda kriterier undersökte fyndmaterial från Järrestad och Uppåkra, Cajsa S. Lund har undersökt Löddeköpingematerialet. Resultaten visade att bjällror, en del av en klocka, en del av en stämnyckel till lyra, förarbete till spaltflöjt, kantflöjt, möjlig lockpipa, bensnurror i olika former funnits på någon eller några av platserna. De tre platserna har alla varit betydande under vikingatiden och skulle mycket väl ha kunnat tillverka alla av de nämnda musikinstrumenten eller ljudredskapen, eller ha kommit i kontakt med dem genom det kontaktnät de hade med omgivningen och andra länder..

Vi har byggt ett digitalt musikinstrument, en synthesizer med samplebaserad trummaskin. Synthesizern och trummaskinen är mjukvarubaserad medan gränssnittet är hårdvarubaserat. Operativsystemet som används är Linux och synthesizermjukvaran är utvecklad i ljudprogrammeringsspråket Pure Data. Syftet med denna rapport är att kunna ge utomstående personer en inblick i hur detta arbete har gått till och hur resultatet blev..

I takt med att allt fler människor spenderar allt mer av sin tid i virtuella världar har efterfrågan på virtuella föremål växt i explosionsartad takt. Den ökade efterfrågan har i sin tur föranlett ett marknadsmässigt genomslag för virtuella objekt, en växande kategori människor anser det inte längre vara en främmande tanke att betala riktiga pengar för overkliga objekt. Att virtuella föremål erhållit ett reellt värde har dock samtidigt skapat en ny rättslig konfliktyta; när man har betalat tusentals kronor för sitt virtuella svärd ligger det nära till hands att man efterfrågar samma egendomsskydd som för ett riktigt svärd. Juridiken har emellertid inte hunnit ikapp verkligheten. I dagsläget hanteras virtuella föremål endast som en integrerad del av de olika program som utvecklare av virtuella världar tillhandahåller.

Freemium är en affärsmodell som används allt mer, framförallt inom spelbranschen. Då stora delar av utvecklarnas inkomst kommer från virtuella köp finns det anledning att undersöka hur spelare drivs till att köpa just virtuella objekt.Syftet med undersökningen var att kartlägga de aspekter som driver spelare att köpa virtuella objekt inom Freemium-spel på persondatorer (med operativsystemen Windows, OS X och Linux). Undersökningen bestod av litteratur-, enkät- och intervjustudier.Resultaten pekar på att spelare framförallt är måna om de visuella aspekterna hos de virtuella objekt de köper. Spelare tog avstånd från att virtuella objekt skulle ha någon funktionell innebörd om de gick att köpa för pengar. Detta då många spel idag är tävlingsinriktadeoch kräver god balans mellan de funktionella objekten i spelen.Resultatet har även visat att det finns utlösande faktorer så som realisationer, medspelares innehav av köpta virtuella objekt och säsongserbjudanden som driver spelarna till att köpa virtuella objekt..

Denna uppsats undersöker svårigheterna i att skapa orkestermusik med hjälp av MIDI och kommer fokusera på stråkarna i orkestern. För att komma fram till eventuella lösningar på problemen kommer två guider på området användas och jämföras mot varandra. Guidernas innehåll appliceras sedan på ett musikstycke som skrivits och vilken guide som är mest effektiv bedöms av en testgrupp. Testgruppen består av åtta personer med varierande musikbakgrund och slutsatsen blev att guide två var mest effektiv då den tar upp punkter som inte guide ett gör..

Denna uppsats undersöker svårigheterna i att skapa orkestermusik med hjälp av MIDI och kommer fokusera på stråkarna i orkestern. För att komma fram till eventuella lösningar på problemen kommer två guider på området användas och jämföras mot varandra. Guidernas innehåll appliceras sedan på ett musikstycke som skrivits och vilken guide som är mest effektiv bedöms av en testgrupp. Testgruppen består av åtta personer med varierande musikbakgrund och slutsatsen blev att guide två var mest effektiv då den tar upp punkter som inte guide ett gör..

Att föra en dialog med en virtuell karaktär blir ett allt vanligare fenomen, till exempel som interaktiv kundtjänst på en hemsida, att testa agentens gränser och vara otrevlig och förolämpa den virtuella agenten är en förekommande händelse likaså. Virtuella karaktärer blir ofta representanter för könsstereotyper, i värsta fall kopplas den förolämpning som ges till agenten också till stereotypens motsvarighet i det verkliga livet. Denna uppsats har som syfte att ta reda på om virtuella agenter med olika visuella genus blir behandlade olika. Loggade chatdialoger mellan högstadielever och virtuella agenter analyserades, resultaten pekar på att ju fler feminina drag en virtuell agent har desto mer förolämpningar får agenten. Detta visar att det är viktigt att ta hänsyn till virtuella agenters genus vid design av dessa agenter, då förolämpning uppstår i olika mängder trots att agenterna i övrigt är identiska..

Människan är nyfiken och vill finna ny information på webbplatser. Detta kan underlättas med hjälp av virtuella doftspår som användaren följer. Denna rapport är en fördjupning i hur människan går tillväga för att följa virtuella doftspår och hur man som designer ska använda sig av detta när man utvecklar en webbplats. Genom teorierna information foraging och användbarhet har en användbarhetsmodell och en operationalisering tagits fram för att underlätta detta. Tillsammans med datainsamling genom intervjuer och metoderna heuristisk utvärdering och high fidelity har studien visat att när man skapar ett gränssnitt för användare behövs information foraging som bestämmer eller lämnar förslag på hur virtuella doftspår påverkar användaren..

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Johan Möller. Examensarbetets syfte var att utveckla en lösning för att flytta virtuella maskiner mellan olika datastores som finns i virtuella miljöer. Examensarbetet utfördes på Atea Sverige AB som hyr ut virtuella serverlösningar till sina kunder. Arbetet är utfört på 10 veckor, där den största delen av tiden har gått åt till att sätta upp en lämplig virtuell testmiljö som liknar Ateas riktiga produktionsmiljö.Av rapporten framgår hur jag har satt upp den virtuella testmiljön. Jag redovisar även utvecklingsarbetet som genomförts för att få mitt script för att flytta virtuella maskiner mellan olika datastores att fungera på det sätt jag ville, det vill säga utföra uppgiften på ett så enkelt och säkert sätt som möjligt.

AbstractThis study was meant to cast a light on the use of music-instruments that exists in preschool environments today. Furthermore the purpose was to find out if instruments first and foremost, actually did exist, and what thoughts had been put behind that decision. The focus was directed towards the preschool teachers and their attitudes towards music instruments among preschool children, at the ages 3 to 5 years. The purpose of the study was to understand how preschool teachers thought of activities where music instruments where used. The study was made from interviews with six different preschool teachers from different preschools.

Virtuella världar kan vara så mycket mer än bara spel vilket jag går igenom. Frågan är då vad mer är det och till vad kan de användas? Genom studier och genomgångar av vetenskapliga visar vart det virtuella användandet står idag och till vad virtuella världar kan användas. Jag försöker också ge svar på om det bör vidareutvecklas och användas mer. Det jag går in på är bland annat virtuella obduktioner.

TitelSecond Life som marknadsföringsforum ? en kartläggning av marknadsföringen i den virtuella världenFörfattare                       Malin BandhLina BäckeHandledare                                           Susanne ÅbergNyckelord                        Varumärkeskapital, relationsmarknadsföring, viral marknadsföring, virtuella världar, Second LifeBakgrund och problem                      De virtuella världarna växer alltmer och antalet användare ökar. Företag är osäkra på hur marknadsföringen inom den virtuella världen fungerar och hur de kan etablera sig där.Syfte                                  Syftet med denna uppsats är att kartlägga marknadsföringen inom den virtuella världen Second Life idag, samt hur företag kan gå tillväga med sin marknadsföring i den virtuella världen.Problemformulering     Grundproblemet är att företag inte vet hur de ska marknadsföra sig i den virtuella världen Second Life i relation till den fysiska världen. Detta leder till frågeställningarna: Vilka faktorer bör företag ta i beaktning vid en etablering i Second Life? Använder företag Second Life för att skapa varumärkeskännedom eller för försäljning? Hur kan företag kommunicera ut sitt varumärke i den virtuella världen?Metod                               Uppsatsen är en kartläggning av den virtuella världen Second Life.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.